via @KateCWilliams13:
Superstressad av mindfulness
http://www.lag-avtal.se/asikter/kronika/article3542574.ece?service=mobile
Jeg siterer avslutningen:
I takt med att vi mår allt sämre har de kommersiella kraven ökat – vi ska inte bara vara supersnygga utan också vara jävligt avstressade också. Och all quick-fix tycks handla om att acceptera status quo i stället för att problematisera dig. Men är det inte en form av självlobotimisering när du skär bort en stor del av din personlighet – nämligen samhället? Den bit som är kvar ska ligga i som en räv för att försöka anpassa sig till konsekvenserna av alla dåliga politiska beslut under påbudet att allt är ditt fel samtidigt om du absolut inte får vara ett offer.
Ja, jag har självt försökt mindfulness och jag blir superstressad bara jag tänker på alla de krav på att vara i nuet som ställdes på mig när jag tror problemet tvärtom är det förbaskade nuet som ställer till problem. Att vi alltid tvingas vara där och aldrig har tid eller möjlighet till tankeflykt, att få vara någon helt annanstans. Jag tror på att förändra verkligheten så du inte tvingas tänka på den hela tiden.
Takk for denne. Den toucher både mitt samfunnskritiske og min personlige motstand mot oppskrifter eller metoder i seg selv, for alt og alle.
SvarSlettKan si at jeg kjenner meg igjen i det ja!
SvarSlettTakk for kommentarer, gamle ugle og Støvkorn. Oppmerksomt nærvær er viktig, og en del mennesker som pusher mindfulness glemmer at MERK er en del av det.
SvarSlettDet blir veldig krøkkete og slitsomt når folk prøver å være oppMERKsomme samtidig som de følger storsamfunnets uskrevne lov om at DU SKAL IKKE MERKE